Spelarna tränar på att lösa en 4v3-situation i speluppbyggnaden, där en anfallare läggs till och det anfallande laget får en komplett diamantstruktur.

Fokus ligger på att:

• identifiera vem som är den fria spelaren
• känna igen 2v1-situationerna inom 4v3
• använda anfallaren som en länk i spelet
• hitta ytter- och innermittfältare genom inifrån–ut och utifrån–in
• spela framåt med rätt tempo.

För att spelarna ska förstå hur en extra spelare högre upp i planen kan hjälpa laget att spela förbi motståndarna.

Anfallaren fungerar inte bara som en spelare som ska avsluta, utan också som en länkspelare. Genom att möta, ta emot och spela tillbaka kan anfallaren hjälpa laget att få fram stödjande spelare.

Samtidigt fortsätter spelarna att träna samma grundprincip som i 2v1 och 3v2:

Vem är fri – och hur kan vi använda det för att komma framåt?

Målvakten startar spelet med en inspark. Det anfallande laget spelar 4v3 och försöker ta sig framåt och avsluta i småmålet.

Småmålet flyttas 10–15 meter längre bak än i 3v2-övningen. Det skapar en särskild zon för anfallaren.

Anfallaren utgår från zonen mellan mittlinjen och retreatlinjen på andra planhalvan.

Det anfallande laget kan göra mål genom att:

• skjuta i småmålet, eller
• driva bollen över mittlinjen bakom småmålet.

Om det försvarande laget vinner bollen får de avsluta i det stora målet.

En tidsgräns på 5–7 sekunder kan användas för att skapa högre tempo och beslutsamhet.

• Dela planen vertikalt i två planhalvor.
• Arbeta från både höger och vänster sida.
• Per yta:
  • 1 målvakt
  • 4 anfallande spelare: mittback, yttermittfältare, innermittfältare och anfallare
  • 3 försvarande spelare
  • 1 stort mål med målvakt
  • 1 småmål
  • bollar
• Flytta småmålet 10–15 meter längre från målet jämfört med 3v2.
• Markera vid behov anfallarens zon.

Till alla spelare:

• Vem är fri?
• Var finns 2v1?
• Vad gör försvararen?
• Kan vi spela förbi, spela runt eller spela genom?
• När vi spelar bollen – vad händer efter passningen?

Till anfallaren:

• Var spelbar framför motståndarnas backlinje.
• Möt bollen när det finns möjlighet.
• Använd en dropp-/tillbakapassning för att få med innermittfältare eller yttermittfältare
• Försök inte alltid vända upp – ibland är den enkla passningen tillbaka den som öppnar nästa möjlighet.
• Efter passningen: flytta dig igen och bli spelbar på nytt.

Till mittbacken:

• Driv framåt om motståndaren inte pressar.
• Leta efter anfallaren, innermittfältaren eller yttermittfältaren.
• Locka fram en försvarare innan du spelar vidare om det skapar en bättre möjlighet.

Till innermittfältaren:

• Hitta ytan där du kan bli fri.
• Använd utifrån–in när yttern får bollen och motståndaren flyttar ut.
• Var beredd på en tillbakapassning från anfallaren.

Till yttermittfältaren:

• Håll spelbredd.
• Använd inifrån–ut för att bli fri när spelet går centralt.
• Var beredd att ta emot och driva framåt.

Viktig princip

Det är lätt att göra anfallaren till den självklara lösningen bara för att hen finns där. Det är därför viktigt att betona:

Använd anfallaren när det hjälper oss – men leta alltid efter den fria spelaren först.

Anfallaren kan exempelvis möta och spela tillbaka:

Mittback – Anfallare – Innermittfältare

eller

Mittback – Anfallare – Yttermittfältare

Då blir anfallaren ett sätt att flytta motståndarna och skapa nästa 2v1, snarare än bara en slutstation för anfallet.